Borrelia: symtom efter fästingbett och behandling
En rodnad som växer långsamt runt ett fästingbett veckor efteråt är det vanligaste tecknet på borrelia. Här läser du hur du skiljer den från en vanlig lokal reaktion, varför blodprov inte alltid hjälper, hur infektionen behandlas i Sverige, vad som skiljer borrelia från TBE och vilka tecken som betyder att du ska söka vård utan att avvakta.
Hur ser ett borreliautslag ut?
Det typiska utslaget kallas erythema migrans och är en rodnad som breder ut sig långsamt från bettstället. Den kommer i regel inte direkt utan efter ungefär en till fyra veckor, växer under dagar till veckor och blir ofta större än en femkrona i diameter. Många får en ljusare mitt så att utslaget ser ringformat ut, men lika ofta är rodnaden jämn.
Utslaget kliar sällan, gör sällan ont och känns knappt. Det är just därför det missas, särskilt om det sitter på ryggen, i knävecket eller i hårbotten. Feber hör oftast inte till bilden.
En viktig avgränsning: en liten rodnad, klåda och svullnad de första dygnen efter ett bett är en vanlig lokal reaktion på fästingens saliv och inte borrelia. Den är som störst tidigt och avtar sedan. Det som talar för borrelia är motsatsen, alltså en rodnad som dyker upp efter ett par veckor och sedan fortsätter växa.
Misstänker du erythema migrans ska du bli undersökt. Fotografera gärna utslaget med ett mynt eller en linjal bredvid, så syns förändringen över tid.
Varför hjälper inte alltid blodprov?
Vid ett typiskt erythema migrans ställs diagnosen på hur utslaget ser ut och hur det har utvecklats, inte med blodprov. Skälet är enkelt: antikroppar hinner ofta inte bildas i mätbar mängd så tidigt i förloppet, så ett negativt prov utesluter inte infektionen och ett prov taget i det skedet kan snarare vilseleda än vägleda.
Antikroppsprov har sin plats vid senare former, till exempel vid misstanke om att nervsystemet eller lederna är engagerade. Även då tolkas provet tillsammans med sjukdomsbilden, eftersom antikroppar kan finnas kvar länge efter en genomgången infektion. Ett positivt prov säger alltså inte i sig att du har en pågående infektion nu.
Att testa fästingen som togs bort är inte meningsfullt. Att den bär på bakterien betyder inte att du har smittats. Det finns inte heller något skäl att lämna prov rutinmässigt efter ett bett utan symtom. Det som gäller efter ett bett är att titta på huden regelbundet under några veckor och söka vård om en växande rodnad uppträder.
Hur behandlas borrelia i Sverige?
Borrelia behandlas med antibiotika i tablettform, och vid ett typiskt erythema migrans hos vuxna används i Sverige i första hand penicillin V. Vid andra former, vid engagemang av nervsystemet eller vid vissa hudmanifestationer väljs andra medel, bland annat doxycyklin, och behandlingslängden bestäms av vilken form det gäller. Antibiotika är receptbelagda i Sverige och skrivs ut efter en medicinsk bedömning.
Prognosen vid tidig behandling är god. Utslaget bleknar successivt, och det är normalt att en svag rodnad finns kvar en tid efter avslutad kur utan att det betyder att behandlingen misslyckats.
Förebyggande antibiotika efter ett fästingbett utan symtom används inte rutinmässigt i Sverige. Risken att smittas av ett enskilt bett är låg, den sjunker ytterligare om fästingen tas bort tidigt, och att behandla alla bett skulle innebära stora mängder antibiotika utan motsvarande nytta.
Det finns inget vaccin mot borrelia. Vaccinet som finns i Sverige skyddar mot TBE, som är en helt annan sjukdom orsakad av ett virus.
Vad gör du efter ett fästingbett?
Ta bort fästingen så snart du hittar den. Risken för överföring ökar med tiden fästingen sitter kvar, så snabbhet betyder mer än teknisk perfektion.
Grip fästingen så nära huden som möjligt med en pincett eller ett fästingverktyg och dra rakt ut med jämnt drag. Vrid inte, och lägg inte på fett, alkohol eller något annat först, eftersom det bara fördröjer. Blir en liten svart rest kvar i huden är det fästingens munparti, och det stöts i regel bort av sig självt som en flisa. Tvätta huden efteråt.
Sök igenom kroppen efter en dag i skog och högt gräs, särskilt hudveck, ljumskar, knäveck, naveln, armhålor och hårbotten hos barn. Ljusa kläder, långbyxor nedstoppade i strumporna och myggmedel med verkan mot fästingar minskar antalet bett.
Anteckna gärna datum och plats för bettet och håll ett öga på huden i några veckor. Uppträder en växande rodnad, eller får du feber, huvudvärk och muskelvärk efter ett bett, ska du bli bedömd. Bor eller vistas du i ett område där TBE förekommer, ta upp frågan om vaccination med vården i god tid före säsongen.
När ska du söka vård omedelbart?
Sök vård samma dag om du får en ansiktsförlamning, alltså hängande mungipa eller ett öga som inte går att blunda med. Det är i Sverige en av de vanligare formerna av borrelia i nervsystemet, särskilt hos barn, och den ska behandlas utan dröjsmål.
Sök vård samma dag också vid svår huvudvärk med nackstyvhet, vid feber tillsammans med förvirring eller kraftig trötthet, vid nytillkomna domningar eller svaghet i en arm eller ett ben, och vid intensiv, brännande smärta som är värst nattetid och inte lindras av vanliga smärtstillande läkemedel.
Ring 112 vid oförklarlig svimning, vid hjärtklappning med yrsel eller bröstsmärta, vid mycket långsam puls, vid kramper, eller om någon är svår att väcka. Borrelia kan i sällsynta fall engagera hjärtats retledningssystem, och de symtomen ska bedömas akut.
En snabbt växande, varm och skarpt avgränsad rodnad med feber och frossa inom ett par dygn efter ett bett talar snarare för en bakteriell hudinfektion än för borrelia, och den ska också bedömas samma dag.
Vad skiljer borrelia från TBE?
Båda sprids av fästingar, men där slutar likheten. Borrelia orsakas av en bakterie, behandlas med antibiotika och har inget vaccin. TBE orsakas av ett virus, kan inte behandlas med antibiotika och det finns ett vaccin som skyddar.
Sjukdomsbilderna skiljer sig också. Borrelia börjar oftast med ett hudutslag som växer långsamt utan feber. TBE börjar som en influensaliknande sjukdom med feber, huvudvärk och muskelvärk ungefär en vecka efter bettet, och hos en del kommer efter ett besvärsfritt uppehåll en andra fas med hög feber, svår huvudvärk och nackstyvhet.
Överföringen skiljer sig i tid. TBE-virus kan överföras tidigt efter att fästingen bitit sig fast, medan risken för borrelia ökar med tiden fästingen sitter kvar. Snabbt borttagande minskar alltså risken för borrelia mer än för TBE, vilket är ett av skälen att vaccination diskuteras för den som ofta vistas i naturen i områden där TBE förekommer.
Båda kan drabba samma person efter samma bett, och den ena utesluter alltså inte den andra.
Måste alla fästingbett behandlas?
Nej. Risken att smittas av ett enskilt bett är låg och sjunker om fästingen tas bort tidigt. Förebyggande antibiotika efter ett bett utan symtom används inte rutinmässigt i Sverige. Håll i stället ett öga på huden i några veckor.
Hur snabbt kommer utslaget?
Vanligen efter en till fyra veckor, och det växer sedan under dagar till veckor. Rodnad och klåda de första dygnen efter bettet är i stället en vanlig lokal reaktion på fästingens saliv och avtar av sig självt.
Behövs blodprov för att ställa diagnosen?
Vid ett typiskt erythema migrans ställs diagnosen kliniskt. Antikroppar hinner ofta inte bildas så tidigt, så ett negativt prov utesluter inte infektionen. Antikroppsprov har sin plats vid misstanke om senare former och tolkas då tillsammans med sjukdomsbilden.
Finns det vaccin mot borrelia?
Nej. Vaccinet som finns i Sverige skyddar mot TBE, som orsakas av ett virus och är en helt annan sjukdom. Mot borrelia finns antibiotikabehandling, men inget vaccin.
Kan borrelia komma tillbaka?
Genomgången infektion ger inget säkert skydd, så du kan smittas igen vid ett nytt bett. Kvarstående trötthet och värk efter behandlad borrelia är inte samma sak som en pågående infektion och ska bedömas i sitt sammanhang, inte behandlas med upprepade antibiotikakurer.
Ska jag testa fästingen?
Nej, det är inte meningsfullt. Att fästingen bär på bakterien betyder inte att du har smittats, och ett svar ändrar inte handläggningen. Det som gäller är att titta på huden i några veckor och söka vård vid en växande rodnad.